Sort Mary Washington
Den är så fin, den frösådda sparrisen. Från de små fröna till de små taniga stråna och nu när vi är i mitten på juli så är de små yviga minibuskar. Jag skolade om 80 plantor från några mjölkkartonger
Sådda inomhus tidigt i våras och den tionde april så planterade jag om dem i varsin kruka och satte ut dem i växthuset. Höll dem täckta med fiberduk på nätterna och väntade på våren. När värmen sen kom och vädret blev lite mer pålitligt så flyttades de ut i skuggan. Där har de sen stått och jag har vattnat dem och då och då även kissvattnat dem.
Jag har funderat på var jag ska ha alla dessa plantor och här om dagen så slog det mig. Den största bädden jag har och den torraste, den jag jobbat mest med för att få upp mullhalten, där ska de få bo. Jag sådde sent där i höstas, morötter och palsternacka och inget av detta har kommit upp i år, synd, Året innan hade jag löken där och fick en kalasskörd men nu blir det alltså en perennbädd med två rader sparris och en rad med vackra stockrosor i mitten. Då får bädden liv hela säsongen. 30 Plantor räknar jag med att få plats med och vi har 8 stycken av en annan sort sen tidigare så då har vi nästan 40 plantor att skörda av om några år. Det bör räcka tycker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar