Detta är allt vitlöksutsäde som jag skall sätta i höst. Det har varit ett halvbra år för min vitlök. Värmen i maj var knäckande och jag skulle nog ha behövt stödja dem med ännu mera gödsel de sista veckorna. Men nu lämnar jag årets vitlöksskörd och
blickar framåt, mot höstens vitlöksplantering. Denna korg innehåller de lökar som ska bli utsäde. Jag har plockat ut de största och finaste av alla de sorter jag satte i år: Termidor, Germidor, Alexandra och en köpelök i pallkrage för tidig konsumtion. Den har funkat så bra att jag sparade de största till utsäde.
Slutskördar vitlök i början på juli, det är nästan en månad för tidigt.
2018 var ett lite galet odlingsår och samtidigt en katastrof för bönder. Vi är inte vana vid nödår längre, men naturen är nyckfull. Våren 2017 var torr och varm sen kom hösten och dränkte oss i ett evigt regnande efter en kall sommar. Våren och sommaren 2018 torkade bort. Den regninga hösten året innan gjorde slut på mångas lager och nu den torra sommaren som gör att det inte finns nåt extra att få tag i.
Det är möjligen ett evigt tjat om vädret i denna blogg men vädret är så avgörande för vår matproduktion på gården så det är bland det viktigaste jag håller koll på och det formar mitt arbete med köksträdgården här hemma. Nu går vi in i några dagar med närmare 30 graders värme igen och jag har stödvattnat med spridare över vissa bäddar en liten stund varje morgon. Det är främst potatisen som jag nu märker behöver hjälp. Blasten växer inte och potatislandet har jag aldrig vattnat sen jag satte ut dem i lera och ensilage. Jag tror dessvärre att jag kan ha uppmärksammat problemet lite sent. Det som kan hända då är att det inte hinner bli någon bra skörd och jag måste kanske snart slå av blasten för potatisbladsmöglet som alltid är hotande här i södra Sverige. Kommer möglet ryker hela tomatodlingen också. Till nästa år ska jag försöka att odla potatis någon annanstans på gården och inte i köksträdgården bland tomaterna, det är igentligen ett alltför stort risktagande.
Det är möjligen ett evigt tjat om vädret i denna blogg men vädret är så avgörande för vår matproduktion på gården så det är bland det viktigaste jag håller koll på och det formar mitt arbete med köksträdgården här hemma. Nu går vi in i några dagar med närmare 30 graders värme igen och jag har stödvattnat med spridare över vissa bäddar en liten stund varje morgon. Det är främst potatisen som jag nu märker behöver hjälp. Blasten växer inte och potatislandet har jag aldrig vattnat sen jag satte ut dem i lera och ensilage. Jag tror dessvärre att jag kan ha uppmärksammat problemet lite sent. Det som kan hända då är att det inte hinner bli någon bra skörd och jag måste kanske snart slå av blasten för potatisbladsmöglet som alltid är hotande här i södra Sverige. Kommer möglet ryker hela tomatodlingen också. Till nästa år ska jag försöka att odla potatis någon annanstans på gården och inte i köksträdgården bland tomaterna, det är igentligen ett alltför stort risktagande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar