Tömmer den stora hönsburen på vinterns gödsel.
Jag använder inget annat än naturligt gödsel. Antingen hästskit från granngården, hästgården närmast oss eller allt ogräs jag rensar bort och så täcker jag med bla
ensilage, löv och gräsklipp och allt det som jag mockar ut från mina fjäderfän. Hönsgödsel är väldigt kväverikt och många tycker inte att man kan använda det färskt eller obrunnet. Själv så har jag aldrig märkt av nåt problem med att använda det direkt från hönsgårdarna. Det växer så det knakar och jag är nöjd med skördarna.
När gödslet är uthällt så krattar jag bara ut det jämnt över bädden. Sen är det bara att plantera ut det jag tänkt ska växa här.
Jag odlar och upptäcker helt ovetenskapligt förstås. I bland när det diskuteras gödsel så säger folk nej nej till halm, det själ kväve i nedbrytningen men jag då som har en massa hönsgödsel i min halm-spån-torv blandning? Det borde ju då gå på ett ut? Min tro är i alla fall att hönsgödsel även färskt går alldeles utmärkt att använda och har man den blandad med halm, torv eller spån så går det fortfarande alldeles utmärkt. Jag sår inte i en sån här gödslad bädd, inte heller så sätter jag ut små taniga plnator. Vill man nörda ner sig så finns det tabeller för vad de olika gödslen innehåller.
Och har är det nykläckta gänget som tog sig ur skalen i helgen. De kommer att bidra med mer gödsel och fina ägg så småningom. En och annan tupp lär det nog också bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar