Plockade upp en ny ost ur jordkällaren igår.

Jag är nästan stum efter att ha smakat på denna. Så otroligt god. Vildmöglet i vår jordkällare har krupit ner i de hål jag gjorde i osten och det har gett den så mycket smak och doft. Som en rejält mustig armhåla... smaken krullar på tungan och får gommen att vattna sig. 

Vår jordkällare bär på hemligheter.

Så galet god. Osten har börjat att brytas ner av stiltonmöglet och blir mer och mer krämig.

 För lite drygt ett och ett halvt år sen så upptäckte jag nåt märkligt med vår jordkällare. Jag hade ställt ner en ost för lagring, en köpeost. Normalt så brukar jag ha vacumförpackningen kvar på osten som ett skydd. Det finns många som lagrar eller mognar köpeost. Det går bra att göra i ett kallare

Långtidsprojekt.

Dessa tråkiga köpeostar läggs nu ner i vår jordkällare för att bli mer ätbara. En långtidslagring kommer att göra susen för dem och vi kommer att njuta av en ost med mycket smak. Att lagra osmakliga billiga hushållsostar av ordinärt märke går utmärkt även i kylskåp eller i en svale eller en frostfri lokal av någon sort som är musfri. Har man ingen plast om osten så ska det var flugfritt också. Jag har en rätt stor plastback med ett dubbelt småmaskigt hönsnät som lock + en tunn tygduk för flugorna. Just för att vara säker på att inget förstör osten. I april-maj så är det dags att provsmaka och då är det också dags för nästa steg men det tar vi då. Jag suger lite på den hemligheten...

Testar nåt nytt.

Ja, det är en viss skillnad på oss som bor på landet och lever ett riktigt lantliv och det som beskrivs i tjusiga bilder och tilltalande text i tidningen lantliv och liknande tidskrifter. En verklighetsflykt som nog många kan längta efter, även jag. Men den utstyrsel

Musteriet är i full gång!

Vilken härlig morgon! Lite hög klar luft, en massa krispiga äpplen på träden.

Gurkexplosion

Fem plantor av typen inläggningsgurka var lite för bra detta år. Det fullkomligt sprutar ut gurka ur dessa plantor och jag borde gå tätare ronder och plocka av. Men i och med gubbens tillstånd så blev jag lite vilsen

Mildväder och vi knaprar på potatissorten Connect.

Om vedpannan i källaren är husets hjärta så är jordkällaren dess lunga. Att kunna odla mycket, så att det räcker fram tills nästa skörd kräver också att man kan förvara maten. Vi är väldigt berende av denna jordkällare och vi ser till att den mår bra. Dessa kalla nätter vi haft nu har gjort att jag stängt till luftintaget eller potatisinkastarhålet som det

Rårakor ala´ Bokbacken.

Nåt som är jätte enkelt, billigt och gott är en form av råraka eller en blandning av en råraka och raggmunk.

Tre stora potatisar (gärna en fast sort) i detta fallet blev det Amandine som vi fortfarande har gott om i vår jordkällare.

Gårdsost med vildmögel.

Så kom då dagen det var dags att provsmaka ytterligare en ost som lagrats i källaren. 

Denna gjort på enbart komjölk, gammeldags köpemjölk och salt. Stod ett par dafar i matsalen i boningshuset innan jag la ner dem i källaren.

Den lilla gårdsbutiken, jordkällaren.

Är så glad över denna möjlighet att kunna förvara mat. Potatisen är lika fin som när den stoppades in. Så många jordkällare som fått förfalla i vårt land, ett kulturarv som vi bara kastade åt sidan när frys och kylskåp kom in i husen. Dem är det i dag svårt att klara sig utan men