Eller som di säger i amerikat Comfort food. Det var precis vad jag behövde just nu. Jag är helt slut både psykist och fysiskt. Legat vaken hela natten, snurrat, vridit och vänt på mig. När klockan var 5 i morse så gav jag upp och tänkte - Jag måste få sova bara en liten timme och så tvärsomnade jag. Så dagen har gått i ett långsamt tempo idag. Mycket tid för funderingar och faktiskt mycket ångest och oro.
Jag har en väldigt nära närstående som drabbats av psykisk sjukdom och personen har ännu så länge ingen sjukdomsinsikt och det här håller på att slita sönder mig somliga dar. Så fullständigt maktlös som man känner sig och ingen hjälp finns det att få så länge personen själv inte vill ha vård. Snacka om moment 22. En person som inte har någon sjukdomsinsikt kommer inte att vilja söka vård. Personen är ju enligt eget tycke inte sjuk. Sen att hela personens liv är upp och ner pga av oförmåga att handla rationellt det tas det ingen hänsyn till. Och som närstående så pendlar man mellan att gråta, skrika, hota och älska personen. Man vill ju bara dennes väl.
Så idag är det comfort food och sloow living som gäller. Sockeräppelkaka med kanel och kardemumma bakad på kalkonägg och vaniljsås. Jag samlar kraft och ork för att gå nästa rond mot psykvårdens inefektivitet och för att orka vara där för min vän som har det så svårt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar