Ett litet ägg och tankar kring en hushållsgris.

Ett litet ägg från en unghöna med all säkerhet, det druknar nästan i äggkoppen. Äggen denna vinter är det snålt med så detta är lite lyx. Vi fick problem med elen ut till fjäderfänas lada och de 3-4 dagar som de var utan extra ljus så slutade de att lägga ägg, några ruggar också vilket är helt normalt. Jag brukar se till att de får
mat och ljus så att de lägger ägg även på vintern. Det är ljuset som gör att vi får vinterägg, när dagsljuset försvinner så blir dagarna kortare och hönsen hinner inte äta så mycket som de behöver för att kunna lägga ägg. Kroppen ställer in sig på underhåll för att klara vintern och inte prestation. Många låter hönsen följa den naturliga rytmen men vi vill ha ägg året runt så vi driver våra med extra ljus.

Det gör att vi normalt alltid har några höns som värper medans de andra tar en vinrtervila. I vår sen så lär vi få ägg både på längden och på tvären i lite olika kulörer. Nu när det är snålt med ägg så längtar jag tills de sätter igång på allvar. Men det är så det ska vara, lite ska man längta. Äta efter säsong och inte ha ett överflöd av allt alla dagar om året.  

Middagen här om kvällen hos goa vänner var mycket trevlig. Hemgjorda isterband och stuvad potatis. Samtalet under kvällen handlade mycket om ett gemensamt projekt som vi tänkt ro i land, att hålla varsin hushållsgris tillsammans. Man ska ha minst två grisar och om vi köper varsin spädgris till våren så får de gå på deras gård. De har haft grisar förr och har en jättefin skogsbacke som de hägnat in med eltråd för att hålla gris. Vi delar på foderkostnaden. Jag kan inte alls så mycket om grisar så jag behöver lära mig. När grisarna slaktas i höst-vinter så får vi varsin gris. Deras hage läggs i träda och till nästa vår så skaffar vi två nya som får gå i en hage hos oss. Om vi har grisarna vart annat år så hinner kanske hagen på en vinter och påföljande år växa tillbaks igen innan nya grisar bökar där. Lite så går tankegångarna.