Provsmakning av en av mögelostarna.

I dag så var det dags tycker jag att provsmaka en av de små mögelostarna som jag ympat med roquefortmögel från en köpeost i affären. Den ost som på bilden har mest ytmögel har legat längst tid i rumstemperatur innan den slutlagrats i källaren. Det är också den jag bestämde mig för att provsmaka. Den är hårdare
än den andra osten och jag blir blev lite osäker på hur hård den skulle vara på insidan

Den har en härlig grön färg och dammar lite lätt. Helt torr på utsidan och lite hårdare än en Brieost när man klämmer på den.

Inget mögel på insidan, En lite krämig kärna. En väldigt tät ost. Luktar lite syrligt och det är som det ska. Det är mjölksyrebakterierna som ser till att hålla alla andra dåliga bakterier på avstånd. Det är därför det är viktigt med god hygien när man gör ost, man vill inte få in dåliga bakterier i ostarna. Då blir de otjänliga.

Och smaken då? Jo tack, som en fastare Brie med lätt ädelostsmak. God! Den ska få stå framme nåt dygn nu i rumstemperatur så ska jag se om smaken utvecklas ännu mer.

Sammanfattning: Osten är tät, svårt för möglet att växa på insidan. Större bitar av ostmassan vid ystningen ger mer vätska i osten vilket är bättre när man gör denna typ av ost för när vasslen dunstar så bildas det naturliga hålrum där möglet kan växa. Kortare torktid i rumstemperatur. Det räcker nog med en dag och sen rätt ner i min jordkällare. Salta osten redan vid ystningen. Ska också pröva att tillsätta mer ympmögel redan när jag lyfter ostmassan från vasslen istället för att pricka med en sticka.

När båda mina mögelostar är provsmakade så ska jag skriva ihop ett inlägg, en sammanfattning och länka till de tidigare inläggen om de här ostarna. För den som är intresserad så blir det då lätt att hitta.