Det växer.

Den flyttade Libbstickan har tagit sig fint, det är andra gången den flyttas men nu har den sin slutdestination. Bredvid växer två sorters fransk vitlök Therador och Germidour. Varför all fransk vitlök ska ha

så snarlika namn begriper jag inte. Det är svårt att hålla i sär dem tycker jag. Det mest av denna lök ska bli utsäde till nästa år.

Bondbönorna är jag lite tjurig på, de tycker jag står och stampar. Det är också här jag hittar de flesta sniglarna. Förra året så var de inte intresserade av bondbönor men i år äter de dem tydligen med god aptit. 4 plantor har strukit med och jag har ersatt dem men nya. Tillsammans med böndbönorna så har jag sått solrosor, de ska växa i mitten av bädden. Om de överlever vill säga. Sniglarna älskade solrosor förra året och likadant är det i år. I denna bädd har jag innan jag satte ut bondbönorna haft några plantor av rotselleri som fångstgröda. De åts upp nästan omedelbart men jag lyckades i alla fall locka fram de flesta sniglar som höll till i bädden. I år lärde jag mig nåt nytt. Inga toarullar kvar runt plantorna när jag sätter ut dem, ett big no no! Pappret blev en perfekt snigelgömma som höll fukten bra medans de små djävlarna sov under dagen och jag hade svårt att få tag i dem och att överhuvudtaget se dem. 

Potatisen kommer sig fint också, lite ojämnt men det är liv i alla de fyra sorterna jag satte ut och faktiskt dags att lägga på mer halm nu så att jag slipper gröna potatisar. Potatis är en härlig gröda. Växer baske mig var som helst under vilka omständigheter som helst. Ja nu ska man visst inte äta potatis längre... Men jag är gammalmodig av mig och har vett att uppskatta denna gröda som faktiskt räddad folk från att svälta ihjäl när tiderna varit sämre. Så hos mig skördas den med vördnad. 

Vitlöken Alexandra som planterades tätt tätt i en pallkrage i höstas i brist på annat utrymme och sen flyttades för några veckor sen mår toppen i nya bädden. Denna stora generösa vitlök hoppas jag mycket på. Det mesta ska även här bli nytt utsäde men självklart så ska vi använda lite av den också. I år satsar jag mycket på sortäkta grödor så att jag kan ta fröer. Flertalet frön som jag valt är också kulturväxter.

Den bortglömda gräslöken som stått i en löjligt trång kruka (Här har jag ett inlägg om det) ett år för länge tog flera dagars försök att reda ut men efter att ha sorterat ut strå för strå för att undvika att få med kvickroten som fått fäste så börjar det nu se riktigt prydligt ut där jag planterat den. Den ska bli en liten gräslökshäck längs med en stor bädd och till nästa år räknar jag med att jag är färdig med den. Dessa plantor kommer att delas i höst till fler buntar som kan sättas längs med häcken. I år ska jag även ta frö när blommningen är över så att jag kan fröså mer gräslök till nästa år. Det finns plats för fler gräslökshäckar i köksträdgården.

Tomaterna som jag satte ut alldeles för tidigt med bävan i bröstet har klarat sig bra trots några nätter med minusgrader i början. De växer som sjutton och i dag så tog jag ett par större tjuvar från dem och satte dessa i jord. De tjuvar som överlever får växa vidare sen på friland. I år odlar jag inga tidiga tomatsorter och heller ingen tidig gurka, det är nu när man väntar på dessa som jag ångrar det tilltaget. Nästa år blir det några tidiga tomatplantor igen inne på fönsterbrädan och nån planta med gurka. Vi har klarat oss så länge nu utan färska grönsaker att längtan blir för stark. En miss som inte skall upprepas. Men odling är ju lite så man testar sig fram, prövar nytt, tänker annorlunda än året innan.