Nu faller löven och jag nattar kronärtskockor för vintern.

Brittsommaren är förbi och ovanför mitt huvud så drar flyttfåglarna söderut. Både hönsen, kalkonerna och ankorna stannar upp och tittar mot skyn. De lyssnar till ljudet av flyttfåglarna, så gör även jag, Nu går vi in i den tysta perioden. Den då vintern så sakta sänker sig med tysta kala lövskogar. Lite vemodigt, lite skönt. Jag kämpar alltid

emot hösten så länge jag kan, jag vill inte, jag vill inte men när den väl är här så är det rätt mysigt med kofta, raggsockor och en skön brasa i kakelugnen och jag älskar färgerna och den höga luften. Kraven sänks på nåt sätt och man kan boa in sig i bekväma hörn inomhus. Och i år ska jag inte klaga. Så varmt som det varit. 

Från den ena dagen till den andra, nästan. Så tappar vår stora gårdslönn sina löv. De singlar ner genom luften och det går att höra hur det knäpper när löven lossnar och sen landar på marken. Dessa löv använder jag. I år ska det mesta av dem läggas över den sena potatisen som är kvar i bäddarna, över vitlöken och bädda in kronärtskockorna inför vintern. Blir det några löv över så lägger jag dem på säck och sparar tills de kommer till användning.

Ett rejält lager runt plantorna. Luftigt och lätt just nu så att de inte kvävs eller ruttnar där under. Senare sen när löven sjunkit ihop lite och bladverket vissnat ner av frosten så lägger jag ett tak över varje planta så att regnvatten inte blir ståendes på dem. Som tak kan man använda lite vad som helst, en träskiva, kartong, tegelpanna... man tager vad man haver. Jag har ungefär hälften av kronärtskocksplantorna kvar ute i landet på friland, resten har jag ställt i jordkällaren i hinkar. Så övervintrade jag några förra året och glömmer jag nu bara inte bort att vattna dem så ska nog flera överleva där nere i år. Jag hoppas att jag lyckat lika bra på friland också. Ju äldre planta, ju större rotsystem ,ju fler blomknoppar kan plantan producera. Sorten jag har är Green globe som vi oftast odlar som ettårig men jag har lyckats övervintra några plantor från förra året så jag prövar igen. Kronärtskockor är lite som sparris, man kan liksom inte ha för många plantor.