Stuvad spetskål.

Kålen nu i alla sin prakt utan nät lyser som en fräsch blomsterrabatt tycker jag. Kål är så vackert och man kan ha många läckra färger på sin kål. Rött, grönt, blått och lila plus en massa färger däremellan, rosa och gula toner tex. Jag har en mera traditionell kålodling i år och har fått

fin utdelning. En del av kålen får stå kvar ute hela vintern. Brysselkål och grönkål klarar det fint och blir bara godare av en frostknäpp. Även vintervitkål  (sen vitkål) får en sötare mera rik smak om den utsäts för frost ett par gånger. 

Idag skördade jag ett av spetskålshuvudena. När de stora enorma foderbladen tagits bort så återstod ändå ett rejält huvud. 

På köksbänken så skalade jag av ytterligare några lager som jag körde i mixern tillsammans med äpplen. Det blir kvällsmat tillsammans med havre till hönsen. Resten tar vi. Huvudet var så pass tungt att köksvågen sa error. Men jag tippar på en 5-6 kilo ljuvligt krispig och fräsch spetskål. 

Det är så här den ska avnjutas. Alldeles nyskördad. Jag väljer att halvera den och ta en del av ena halvan till lunch som stuvad tillsammans med en fläskkotlett och lite senap. Resten stoppar jag i en plastlåda och förvarar ute i skuggan. Kålen vill ligga svalt och bör ätas ganska snart eller lagas till och frysas in.