onsdag 7 november 2018

Höstssådder i fint höstväder.

Så fort det blev någorlundaq ljust ute så var jag ute och redo att jobba undan några timmar i köksträdgården igår. Morgonen var indränkt i dimma men tanten på tvvädret hade sagt att det skulle bli fint väder så jag var beredd.

Det är dags att vinterså tycker jag. Vitlöken har jag redan satt men både morot och palsternacka är jag sugen på att pröva att vinterså igen. Hiltills så har det inte alls fungerat. Jorden har nog varit alldeles för lerig, för många små hungriga sniglar och nu i våras alldeles för torrt. Men skam den som ger sig. Jag prövar igen.
Bort med sargen och gräv ett dike längs med. Och jag är så nöjd med alloxnätet. Räven har inte grävt i mina bäddar sen nätet kom upp, seger! Och de på gården som bär fjäderdräkt håller sig på utsidan, seger!
Fyll diket med nåt gott. I dag blev det torv+hönsskit blandat då hönsen fick det städat igår. 
Man kan gräva diket i mitten eller längs de båda sidorna. I dessa bäddar så tycker jag det är enklast att gräva ett dike på varje sida. När sargen är på plats igen så är det bara att jämna till jorden med kratta och lite beroendes på vad som ska växa där så tar jag upp sånt som kan vara i vägen för rötter och utveckling. Här hoppas jag att morötter och palsternackor ska kunna växa bra så jag gör jorden lite finare än jag brukar.
Det flöt på så bra idag och solen hälsade på så jag fortsatte av bara farten. En bit till blev grävd och gödslad. Här satte jag gul lök från en öppnad påse frön. Ett test om det funkar. Resten av bädden innehåller små bulbiller från blandade vitlökssorter. Det blir lite godis i vår när blasten kommer upp. 
Köksträdgården är liksom magisk på nåt sätt. När man går genom grinden så händer det något med tiden. Man är där inne en timme eller två men så kommer man ut i den verkliga världen och där har det gått 4 timmar och man märker att magen är tom. Så med upp till köket tog jag en broccoli, några små morötter, en purjo, en handfull brysselkål. Klyftade i några tomater och allt stektes på medelvärme i tuppoljan från middagen här om kvällen. Den oljan är ju mera som en buljong, så galet god. 

Vände ner lite nykokt pasta och åt som en svulten som inte sett mat på en vecka. Lite otäckt det där med tiden och köksträdgården.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar