Foderfronten är nästan färdig.

Bloggserie del 5

Så var det lite lugnt igen och gårdsysslorna blir mer vardagliga efter julafton och juldagens kalas. På söndag är det dags igen, då är vi bortbjudna på ytterligare en större sammankomst med släkten. Just denna släkt som jag fått på köpet i och med att jag träffade guben har de
flesta av födelsedagarna kring december och januari så det är många kalas att gå på. I går var vi borta hela dagen och på julafton så var den närmsta släkten här. Dagen innan julafton så träffas de som vill hos en morbror till guben på en liten lille-jul. Men i dag är det alltså en helt vanlig dag och jag ska försöka utnyttja den på bästa sätt här på gården.

Vi har en utbyggnad på ladans baksida som någon gång har använts till får. Det ligger en del gammalt hö i den och själva tillbyggnaden är både stabil och virket i bra kondition. Men i övergången mellan ladan och tillbyggnaden så har det börjat att rinna vatten längs med laduväggen när det regnar och det måste åtgärdas innan laduväggen blir dålig så jag vill riva hela utbyggnaden som jag inte har nån användning för. Men bräderna har jag tänkt att spara.. De borde kunna användas till några fårgrindar bla. 

Och så går min hjärna på högvarv just nu. När jag har haft möjlighet så ligger jag i soffan vackert nerbäddad under en pläd med en massa sköna kuddar instoppade lite här och där, laptopen på magen och sen har jag förkovrat mig i får, vård, skötsel, foder, betesplanering, lamning, avskiljning med mera. Mycket bra hittar jag på Youtube där bla Svenska fåravelsförbundet har en massa bra filmer om att hålla får. Jag ser ju direkt här på våran gård var välkomstbetet till lammen ska ligga men det är ett fält som guben använder som appellplan när han tränar hund så jag fick närma mig iden om lammbete där med försiktighet tänkte jag. Jag blev något överraskad när han bara -javisst, det blir bra... Så då kan alltså ev vårlamm gå direkt ut på det betet när det är dags och de kan vänjas sakta på gräs i och med att ladan ligger i direkt anslutning så de kan tas in efter ett par betestimmar de första dagarna om det behövs. Efter fjorton dagar så kan de slussas vidare ut på nästa bete och han kan få tillbaka sin appellplan igen och inga får kommer att gå där igen förrns året därpå. Så har jag tänkt ut det. Det känns fint att ha det viktigaste av betesplaneringen klart, nämligen ett osmittat välkomstbete till lammen. 

Redan när vi flyttade hit och jag började sukta efter får så pratade jag med en mycket erfaren fårbonde som bor en bit härifrån och frågade om hon eventuellt skulle vilja vara min mentor och det ville hon gärna. Det är en kontakt som ja tror att jag kommer att vara värdefull. Någon att kunna messa eller bara slå en snabb signal till om det är nåt jag undrar över. Det verkar vara ett råd som också ges, vikten av att ha en mentor. Just nu känns det som om våren och sommaren inte kan komma fort nog.