Slutspurten.

Ja, man är väl ingen finsnickare direkt.

 Med det här lilla foderbordet så är jag nästan färdig med det sista pysslet i lilla fårhuset. Två tackor behöver inte så stort foderbord så det fick bli denna sak med ett lock som går att lyfta på när man fyller på hö. Hittade inga bra gångjärn i gömmorna så det fick bli lite läder från en gammal skinnsoffa. Nackbommen går att flytta om det skulle behövas. Jag har gissat mig till rätt mått. Sen ställde jag foderbordet på "medar" så att det inte ska trilla omkull om damerna är ivriga vid maten.

 Den här gamla fodergrinden som redan fanns på gården har jag sparat. Den kommer nu att fungera som en grind vid utgången till vinterhagen. Jag vill inte ha ett foderbord eller grind som de kan dra ut höt ur och stå och sortera utanför. Det blir mer spill så. Äter de uppe mot väggen så drar de ner höt i ullen över ryggarna och det vill jag inte heller. Jag tyckte det kunde vara en bra ide att kunna ha luckan öppen för ljus men en grind för i alla fall till en början så att de kan kika ut och vänja sig lite vid den nya omgivningen. Förmodligen är jag mest fånig men sån är jag.

 Grinden är tung som ett as och måste kunna stå säkert så jag har gjort en liten anordning så det ganska lätt går att skjuta grinden fram och tillbaks. Nu finns det ingen risk att den kan ramla på fåren och inga vassa delar som sticker ut när det är öppet för dem att kunna gå ut. Jag tycker det blev riktigt praktiskt.

 Själva luckan eller dörren hade inget bra handtag. Det har den fått nu. Jag hittade överdelen av ett ryggstöd till en pinnstol i en av bodarna som blev återbrukad till handtag. 

 Nu går det lätt att båda stänga och öppna in till fåren från baksidan av ladan där vinterhagen skall ligga. 

 Den här grejen fann jag bland en massa bråte och även den kom till användning.

 Det blev en grej att hänga upp hängaren på.

Katten tycker att det här är minst lika spännande som vi. Och jag kan inte låta bli att springa in i ladan och sniffa in den underbara hödoften flera gånger om dagen.