Ödets ironi!

Ja så kom den då. Snön i form av en snökanon och dränkte gården i natt. Det ligger 60 cm tung blöt nysnö i köksträdgården och jag har redan pulsat ner dit och skottat av växthustaket. Jag som sådde för en varmbänk bara för nån dag sen haha. Strömmen gick redan i går kväll så vi förstod ju att detta väntade oss när vi vaknade i morse i ett mörkt kallt hus. Första åtgärden var att tända några ljus och stänga till innerdörrarna så

att den värme som blir när vi tänder kakelugnen stannar i tv rummet och i köket. Det är mest där vi hänger om dagarna. Kakelugnen är en finfin svensk uppfinning och eldar man bara på rätt sätt så ger den en fin grundvärme. Tyvärr så har kökets vedspis kastats ut när köket byggdes till på 60 talet och den moderna elektriska spisen har man inte mycket nytta av när det inte finns någon ström.

För att få upp vatten ur brunnen så måste vi ha ström. Det är ett sårbart system. Oftast är vi smarta och fyller på några dunkar med vatten inför såna här ovädersvarningar men av nån anledning så glömdes det bort i går. Så vi stod utan vatten men hade ju gott om snö. Vi har ett litet primuskök men jag smälte lite snö med en liten kopparkastrull på glöden i kakelugnen så att det fanns varmt kaffe till guben nar han kom in efter första skottningsrundan med lilla blå, vår traktor. Själv så tog jag ett glas mjölk och resten av smörgåstårtan till frukost som guben frivilligt avstod för två vanliga mackor. Han är annars en gröt man.

Det gick med andra ord ingen nöd på oss. Fast ett problem har vi om strömavbrottet skulle bli långvarig. Vi kan alltid dra locket av brunnen och hinka upp färskvattten men toaletten går inte att spola. Ja det fungerar naturligtvis att springa ut och hämta en eller två hinkar med vatten och spola med det, men jag har en ny plan som skall genomföras i sommar. Det gamla utedasset skall få ett nytt liv. Det har stått sen 60 talet och har fortfarande väggar och tak i vad jag tror ett bra skick. Det är knappt jag har varit där inne men det är värt att se över om det går att göra funktionsdugligt igen. Ett nöd-dass är bra att ha tänker jag. Denna gång kom elen tillbaks redan vid niotiden på morgonen men så behöver det ju inte alltid bli.

Men jag måste medge att dagen är vacker. Gården inbäddad i djupsnö och solen kastar långa varma strålar så att allt gnistrar vackert. Nu ska vi åka och hämta svärfar så vi kan bjuda honom på lite lunch. Han äter dåligt och tar inget för sig nu när svärmor har hamnat på sjukhus. Ett par timmars omväxling från att sitta och stirra in i väggen blir nog bra.