Influensan from hell och andra otrevligheter.

Ja det finns egentligen inte så mycket att skriva om. Jag ligger mest i soffan och stirrar på tvn eller slumrar mellan febertoppar och svettattacker. Jag är ingen bra sjukling, jag är stingslig och vill bara bli frisk. Ute går den ena fina soliga dagen förbi efter den andra. Guben är hemma igen. Den här gården är just nu ett jäkla sjukläger. Först låg

guben i flunsan, samma dag som han skulle vara tillbaks i arbete på kontoret så hade han en tid hos läkaren eftersom han haft ont en tid på ena sidan av magen. Straxt under det lila operationsärret/borttagande av gallan i vintras. Smärta efter en sådan operation är vanlig har de sagt när han ringt för att beklaga sig. Det kan ta lång tid innan den går över. Men det har bara blivit värre och värre och jag insisterade tillslut att han måste kolla upp det för så ont som han haft ska ingen ha. De sista dagarna har han klagat på att det varit spänt och känns konstigt där han har ont. Han beskrev det som om det var en spänd muskel, lite svullet och väldigt väldigt ömt. 

Det visade sig att han fick bege sig direkt till akuten efter det att en massa tester gjorts och han blev sen inlagd. Nu är han hemma igen och mår bättre men är trött och satt på smärtlindring och stark antibiotika. Det visade sig att han fått en abscess, en varböld i buken. En riktigt ful en som de nu tömt och tagit prover på. Varför den uppkommit vet man ej, det kan ske utan egentlig orsak, det kan ha varit slarv vid operationen. Så nu ligger vi här sida vid sida i soffan och tycker lite synd om oss själva. Min influensa är ju ingenting mot vad han kunde ha råkat ut för. En brusten varböld i buken känns ju sådär. Än är han inte färdig hos läkarna. De måste gå in när infektionen lagt sig och kolla igenom bla hans tarmar så de inte har tagit skada av trycket som bölden orsakat. Värsta scenario är att det finns en nekros på tarmen. Men så illa hoppas jag verkligen att det inte blir. Jag tycker att han har haft det lite mycket nu på sin tallrik.

Jag tror ofta att jag nog är frisk nu och tar mig ut till djuren för att fodra, stänga in eller släppa ut och jag får nästan genast gå tillbaks in igen på darriga ostadiga ben. Jag är inte frisk än. Jag tittar ut på solen genom de skitiga fönstren och längtar ut till köksträdgården och allt roligt jobb som man kan göra där nu. En liten glädje är de här söta blommorna som jag såg på min ena kaktus. Det är första gången den blommar. Även den som blommade förra året med lila blommor har knopp i år igen. För mig är det lite exotiskt att få kaktusar att blomma. En ny erfarenhet. Med de trivs i de stora soliga fönstren i matsalen. Kaktusar är de enda blommor som överlever där inne då jag oftast glömmer att vattna de blommor jag haft där. Förutom alla sådder under denna period.

Kaktusen får symbolisera hur min hals och mitt humör känns.