Så kom den då en morgon, räven. Raskt promenerande över fältet med siktet inställt på ankhuset. Jag såg den genom hallfönstret när jag var inne och vände med hunden i släptåg så jag öppnade raskt dörren och sa till henne att "ta räven" varav hon for ut
som ett galet kreatur. Denna dag blåste det friskt och vinden slog mot huset och vek av så hon hade svårt att få vittring på den men hon drog omedelbart ner till hönsen och deras lada medans jag höll koll på räven som nu satt sig ner för att lyssna och utvärdera faran. Kanske kunde man hinna knipa en anka eller två innan man blev upptäckt på riktigt. Jag fotade och filmade genom ett fönster. Ville liksom se hur vår hund skulle bete sig och räven. Efter en stund så genade den tvärs över fältet bort från där den hört hunden med en tydlig ambition att ta en höna istället från ladan.
som ett galet kreatur. Denna dag blåste det friskt och vinden slog mot huset och vek av så hon hade svårt att få vittring på den men hon drog omedelbart ner till hönsen och deras lada medans jag höll koll på räven som nu satt sig ner för att lyssna och utvärdera faran. Kanske kunde man hinna knipa en anka eller två innan man blev upptäckt på riktigt. Jag fotade och filmade genom ett fönster. Ville liksom se hur vår hund skulle bete sig och räven. Efter en stund så genade den tvärs över fältet bort från där den hört hunden med en tydlig ambition att ta en höna istället från ladan.
Men även där satte den sig en stund. Ingen skällde men så plötsligt drog den som ett skott upp i skogen när den fick syn på vår eminenta gårdsvakt som nu strorskällande stormade fram mot den. Vår duktiga tjej stannar precis vid kanten av fältet och lunkar sen tillbaks till hönsen. Skönt för mig och hönsen att räven försvann men lite tråkigt att se att den var halt på ett av bakbenen. Kan bara gissa med troligtvis så har den väl blivit påkörd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar