Nu är fåglarna på gång.

Usch, det här är en grej som känns lite trist men jag kommer att vidta åtgärder i år. Trist är det i den bemärkelse att jag måste agera och fixa så att jag får ha mina odlingar i fred. Jag älskar fåglar och deras kvitter, det är nåt av det bästa med våren. När det är full fart på hannarna och de sjunger och tjafsar om vem som är vackrast och vem som har rätt till reviret. Men här finns det en baksida med att ha naturen inpå knuten också. Förra året bråkade

Nu snackar vi lera!

Den snö som föll sist är borta igen och två dagars regnande har återigen gett köksträdgården den look den brukar ha så här års och jag tvivlar alltid på att nåt överhuvudtaget skall växa där. 

Manchego från Spanien, bu eller bä?

I dag äter jag pasta till lunch med en krämig tomatsås som jag inte passerade utan bara lät koka in lite när jag gjorde den i höstas. Så den har lite struktur. Klyftade ner några snuttar med korv och några kokta ägg i grytan och rörde om så att allt det gottiga blandades. Sen rev jag en ny hårdost som vi bara måste pröva när vi såg den i butik.

Ett steg fram och två bak.

I går regnade det och blåste hela dagen. Jag tog tag i lite inomhusarbete. Nja inte så mycket städning kanske även om det tyvärr behövs. Nej jag gick igenom mina fröer igen. Sen for nåt i mig och jag sådde alla mina tänkta tomatfrön! Så, nu är det gjort. Nytt friskt mod idag och hoppades på att vädret skulle vara bättre för arbete utomhus. Ut i regnet och fodra och sen såg det helt plötsligt ut så här. Usch, jag vill bara gräva ner mig. Damen på tv som presenterar vädret pratar om sportlov och härligt om det ligger kvar till påsk. Vi har lite olika syn på saken hon och ja. Det är få här nere som tjoar idag när snön drar in. Även om den blir kortvarig. 

Planering och oplanering.

Tar mig tid i dag att planera köksträdgården lite. Följer kanske inte växtföljden slaviskt men försöker i stora drag vara lite noga. Jag har en väninna som tog över en kolonilott för några år sen och hon kan inte odla kål på grund av rotklumpsjuka, vilket är himla synd. Nu vet vi ju så klart inte

Långa vita groddar, det är det jag vill ha.

I år ska jag göra tvärtom med min sättpotatis. Den ska inte sättas fram i ljuset eller i jord för att få små knubbiga gröna groddar. Nej tvärt om. Långa spretiga ljusa groddar vill jag ha. Jag har lärt om. Det finns inga belägg för att de gröna tjocka skotten ger potatisen

I dag var det min dag.

De sista två veckorna, speciellt helgerna så har det varit gubens behov som har fått komma först. Eller kanske inte gubens utan snarare åldrande släktingar där ena hälften hamnar på sjukhus och den andra är näst intill nedbruten av sorg och oförmögen